- Doktorandhandboken
- /Rättigheter och stöd
- /Jämställdhet
Jämställdhet
Under de senaste åren har andelen kvinnliga doktorander ökat från en fjärdedel till omkring 50 procent. Trots att kvinnorna i över 30 år varit i majoritet bland studenterna på grundutbildningen sedan slutet av 1970-talet är det alltså ungefär lika många kvinnor som män på forskarutbildningarna.
I Högskoleverkets rapport Kvinnor och män i högskolan skriver utredarna:
Det är alltså tydligt att en jämn könsfördelning i basen inte automatiskt leder till fler kvinnor på höga akademiska positioner. I Högskoleverkets rapport Forskarutbildning och forskarkarriär — betydelsen av kön och socialt ursprung framgår att bland dem som har doktorerat är sannolikheten att bli professor dubbelt så stor för män som för kvinnor. Rapporten understryker att det finns behov av särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämn könsfördelning i professorskåren.
Regeringen har satt upp särskilda rekryteringsmål för hur stor andel av de nyrekryterade professorerna som ska vara kvinnor.
Högskoleverket har dock kunnat konstatera att den vikt som universiteten och högskolorna fäster vid de uppsatta målen varierar betydligt. Medan vissa högskolor arbetar strategiskt och långsiktigt för att rekrytera fler kvinnor, finns det andra som tycks prioritera en måluppfyllelse lågt. Högskoleverket säger i en skrivelse till regeringen Angående rekryteringsmål för kvinnliga professorer att — Kraftfulla åtgärder i samband med uppföljningen skulle förstärka rekryteringsmålens möjlighet att åstadkomma en reell förändring.
"Från och med forskarutbildningsnivån börjar kvinnorna droppa av. På forskarutbildningen är könsfördelningen i stort sett jämn, men ju högre upp i hierarkin man kommer, desto färre är kvinnorna. I toppen av den akademiska karriären, bland professorerna, är bara 18 procent kvinnor."
Läs mer i Högskoleverkets rapport Kvinnor och män i högskolan, 2008:20 R (pdf, nytt fönster). »
Få kvinnor blir professorer
Det är alltså tydligt att en jämn könsfördelning i basen inte automatiskt leder till fler kvinnor på höga akademiska positioner. I Högskoleverkets rapport Forskarutbildning och forskarkarriär — betydelsen av kön och socialt ursprung framgår att bland dem som har doktorerat är sannolikheten att bli professor dubbelt så stor för män som för kvinnor. Rapporten understryker att det finns behov av särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämn könsfördelning i professorskåren.
Rekryteringsmål
Regeringen har satt upp särskilda rekryteringsmål för hur stor andel av de nyrekryterade professorerna som ska vara kvinnor.
Målen varierar betydligt
Högskoleverket har dock kunnat konstatera att den vikt som universiteten och högskolorna fäster vid de uppsatta målen varierar betydligt. Medan vissa högskolor arbetar strategiskt och långsiktigt för att rekrytera fler kvinnor, finns det andra som tycks prioritera en måluppfyllelse lågt. Högskoleverket säger i en skrivelse till regeringen Angående rekryteringsmål för kvinnliga professorer att — Kraftfulla åtgärder i samband med uppföljningen skulle förstärka rekryteringsmålens möjlighet att åstadkomma en reell förändring.
Läs mer i skrivelsen Angående rekryteringsmål för kvinnliga professorer (pdf, nytt fönster). »
Rapporten Kvinnor och män i högskolan redovisar också att de ojämlika strukturerna inte luckrats upp av det ökande antalet högutbildade kvinnor: Män har högre lön än kvinnor oavsett utbildningsnivå.
Senast uppdaterad: 2011-11-22
Skriv ut
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Till kontaktformulär
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Till kontaktformulär
