Startsida Doktorandhandboken

 

Rättigheter och stöd

Möjlighet att förlänga studietiden


I högskoleförordningens 6 kap. 36 § står det att studietiden kan förlängas vid särskilda skäl, såsom sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Det lilla ordet såsom innebär att även annat än det som räknas upp i förordningen kan utgöra särskilda skäl att medge förlängning av utbildningstiden.

Längst 50 procent av en heltid


Kravet att forskarstudierna ska kunna genomföras på motsvarande fyra års heltidsstudier, eller — om en doktorand begär det — på deltid, dock lägst 50 procent av heltid, bygger på antagandet att inga allvarliga hinder uppstår under studietiden. Men forskningsverksamhet är alltid ett risktagande där allt inte kan förutses. Bristande handledning, oväntade problem med den experimentella utrustningen, empiriskt material som visar sig vara omöjligt att få fram etcetera kan fördröja studierna.

Sidtopp

Indragning av resurser


Den doktorand som inte lyckats genomföra det som står i den individuella studieplanen måste diskutera situationen med sin handledare. Redan detta kanske resulterar i att planen ändras så att den blir mer realistisk.

Om studierna går ordentligt snett kan fakultetsnämnden besluta att en doktorand, som i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden i den individuella studieplanen, ska fråntas rätten till handledning och andra resurser.

Mycket ovanligt


Den här uppgiften får inte fakultetsnämnden delegera till någon annan instans det är dock mycket ovanligt att rätten till handledning fråntas en doktorand. Resurserna får dock inte dras in under ett pågående förordnande, vilka löper ett eller högst två år i taget, för den som är anställd som doktorand eller som får utbildningsbidrag. Har beslut fattats dras resurserna in så fort förordnandet går ut.

Rätt att yttra sig


Innan ett beslut fattas har doktoranden och handledaren rätt att yttra sig. Prövningen ska göras på grundval av doktorandens och handledarens redogörelser och annan information som finns tillgänglig för fakultetsnämnden. Vid bedömningen ska det också vägas in hur väl fakultetsnämnden själv har fullgjort sina åtaganden i den individuella studieplanen. Beslutet ska vara skriftligt och motiverat.

Överklagandenämnden för högskolan, ÖNH


Fakultetsnämndens beslut att dra in resurser för en doktorands forskarutbildning kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) enligt högskoleförordningens 12 kap. 2 § p.7. Överklagandenämndens beslut får däremot inte överklagas.

Adress:
Överklagandenämnden för högskolan
Box 7249
103 89 STOCKHOLM

Det går att få tillbaka resurser


Även efter fakultetsnämndens beslut om indragning av resurser är doktoranden fortfarande antagen och kan få tillbaka rätten till handledning efter ansökan hos fakultetsnämnden om denna bedömer att han eller hon efter en viss tid uppvisar studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller om doktoranden på något annat sätt kan göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina åtaganden. Doktoranden kan också studera vidare på egen hand och slutligen ansöka om att få lägga fram sin avhandling.

Ett avslag på en begäran att återfå resurserna kan överklagas.

TÄNK PÅ
I Högskoleverkets rapport Antagning till forskarutbildning, 1999:15 R, nämns att vissa institutioner dragit in doktoranders resurser utan att tillämpa den aktuella paragrafen i högskoleförordningen. Motiveringen har varit att man velat skydda doktoranden från den offentliga process som en tillämpning av förordningen skulle medföra. Detta innebär dock att doktoranden förlorar sin rätt att överklaga ett beslut om indragning av resurser!
En forskarstuderande med anställning som doktorand kan dessutom enligt arbetsrättsliga bestämmelser sägas upp för att det inte finns pengar. DU kan läsa mer om detta i Lagen 1982:80 om anställningsskydd, LAS, och i det kollektivavtal som gäller alla statligt anställda, Allmänt löne- och förmånsavtal, ALFA.

Detta händer lyckligtvis inte ofta, de flesta institutioner och fakulteter tar ansvar för att doktoranden får fullfölja sin utbildning. Uppsägningstiden avgörs av anställningstiden, men är minst en månad.

Sidtopp

Avskiljande


Det är mycket ovanligt att en doktorand avskiljs från utbildningen. Enligt 4 kap. 6 § i högskolelagen får det bara ske i de fall då studenten lider av psykisk störning, missbrukar alkohol eller narkotika, eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Men då endast om det finns en påtaglig risk att studenten under utbildningen kan komma att skada annan person eller värdefull egendom.

Högskolans avskiljandenämnd, HAN


Frågan om avskiljande prövas av Högskolans avskiljandenämnd (HAN). HAN:s beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (Förvaltningsrätten i Stockholm).

HAN:s kansli finns, liksom ÖNH:s kansli, hos Högskoleverket på Luntmakargatan 13 i Stockholm.

Adress:
Högskolans avskiljandenämnd
Box 7249
103 89 Stockholm

Sidtopp

Lagen om likabehandling


En lag om likabehandling (SFS 2001:1286) av studenter i högskolan trädde i kraft den 1 mars 2002. Lagen gäller både sökande och studenter såväl som doktorander. För doktorander med tjänst har arbetsrättsliga bestämmelser företräde.

Högskolan måste agera


Lagen förbjuder högskolan att diskriminera på grund av funktionshinder, kön, etnicitet eller sexualitet. Vidare ålägger den högskolan ansvar att förebygga, utreda och avhjälpa trakasserier på samma grunder. Genom den nya lagen får högskolorna en skyldighet att aktivt verka för att ändamålet med lagen uppfylls. De olika ombudsmännen äger sedan ansvar för lagens efterlevande.
Sidtopp

Diskriminering och trakasserier


Sexuella trakasserier definieras i högskoleförordningen, som ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat ovälkommet uppträdande grundat på kön som kränker en students integritet i högskolestudierna. Exempel på sexuella trakasserier kan vara kommentarer, anspelningar, beröring (tafsande) och förslag eller krav på sexuella tjänster.

Högskolans ansvar


Det är högskolornas skyldighet och ansvar att förhindra förekomsten av sexuella trakasserier.

Den som utsätts för sexuella trakasserier bör, förutom att markera att uppmärksamheten inte är välkommen, vända sig till sin närmaste chef eller till universitetets jämställdhetshandläggare. Även studenthälsan, kåren, facket eller JämO kan ge stöd och råd.

Polisanmälan


Polisanmälan kan göras i grova fall som omfattas av brottsbalken, men det handlar då oftast om grövre handlingar än de mer subtila uppträdanden som sexuella trakasserier vanligen utgör.

I forskarutbildningen förekommer det att doktorander upplever att de trakasseras sexuellt av sin handledare eller någon annan på institutionen. De drabbade är ofta kvinnor som står i beroendeställning till en manlig chef, och de känner sig naturligtvis oerhört utlämnade och kränkta. (Läs mer i avsnittet Utbildningen under rubriken Handledaren är mycket viktig.)

Förebyggande arbete


I högskolelagen och högskoleförordningen stadgas att högskolan alltid ska iaktta och främja jämställdhet mellan kvinnor och män. I högskoleförordningen står det också att högskolorna ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon student utsätts för sexuella trakasserier. Där finns också en definition av sexuella trakasserier, som motsvarar den som finns i jämställdhetslagen, 1991:433.

I högskoleförordningen finns en bestämmelse om att disciplinära åtgärder kan vidtas mot en student som sexuellt trakasserar en student eller lärare. För dem som har anställning som doktorand gäller också bestämmelser i jämställdhetslagen, vilket bland annat innebär att en anställd doktorand åtnjuter det mera långtgående skyddet mot sexuella trakasserier och könsdiskriminering som lagen ger. Om en lärare utsätter en student för sexuella trakasserier kan det leda till arbetsrättsliga åtgärder.

Sidtopp

Jämställdhet


Under de senaste åren har andelen kvinnliga doktorander ökat från en fjärdedel till omkring 50 procent. Trots att kvinnorna i över 30 år varit i majoritet bland studenterna på grundutbildningen sedan slutet av 1970-talet är det alltså ungefär lika många kvinnor som män på forskarutbildningarna. I rapporten Kvinnor och män i högskolan, 2008:20 R, skriver utredarna:

— Från och med forskarutbildningsnivån börjar kvinnorna droppa av. På forskarutbildningen är könsfördelningen i stort sett jämn, men ju högre upp i hierarkin man kommer, desto färre är kvinnorna. I toppen av den akademiska karriären, bland professorerna, är bara 18 procent kvinnor.

Ämnesinriktning påverkas av kön


Även ämnesinriktning påverkas av kön. Det är vanligare att kvinnliga doktorander är verksamma inom medicin och humaniora än till exempel inom matematik eller teknikvetenskap. Det kan också noteras att bland de utländska doktoranderna var andelen kvinnor 40 procent och andelen män 60 procent, det vill säga det fanns fler kvinnor än män bland doktorandnybörjarna med svensk bakgrund.

Få kvinnor blir professorer


Det är alltså tydligt att en jämn könsfördelning i basen inte automatiskt leder till fler kvinnor på höga akademiska positioner. I Högskoleverkets rapport Forskarutbildning och forskarkarriär — betydelsen av kön och socialt ursprung (2006:2 R), framgår att bland dem som har doktorerat är sannolikheten att bli professor dubbelt så stor för män som för kvinnor. Rapporten understryker att det finns behov av särskilda åtgärder för att åstadkomma en jämn könsfördelning i professorskåren.

Rekryteringsmål


Regeringen har satt upp särskilda rekryteringsmål för hur stor andel av de nyrekryterade professorerna som ska vara kvinnor.

Målen varierar betydligt


Högskoleverket har dock kunnat konstatera att den vikt som universiteten och högskolorna fäster vid de uppsatta målen varierar betydligt. Medan vissa högskolor arbetar strategiskt och långsiktigt för att rekrytera fler kvinnor, finns det andra som tycks prioritera en måluppfyllelse lågt. Högskoleverket säger i en skrivelse till regeringen Angående rekryteringsmål för kvinnliga professorer att
- Kraftfulla åtgärder i samband med uppföljningen skulle förstärka rekryteringsmålens möjlighet att åstadkomma en reell förändring.

Rapporten Kvinnor och män i högskolan redovisar också att de ojämlika strukturerna inte luckrats upp av det ökande antalet högutbildade kvinnor:
- Män har högre lön än kvinnor oavsett utbildningsnivå.

Sidtopp

Doktorandspegeln


År 2003 genomförde Högskoleverket en stor enkätundersökning om Sveriges doktorander, Doktorandspegeln, 2003:28 R. Så här sammanfattades den på DN debatt 2003-09-16:

Kvinnliga doktorander styrs av män


Forskarutbildningen i Sverige är en utbildning som leds av män för män. Trots att nära hälften av doktoranderna numera är kvinnor är fortfarande åtta av tio handledare män. Många kvinnor uppger att de befinner sig i en beroendesituation till handledaren som känns besvärande. Kvinnorna uppfattar sig också i långt mindre grad accepterade som medlemmar i forskarkollektivet. Det är ett beklämmande resultat.

Sidtopp

Ny doktorandspegel 2008


2008 gjordes en ny stor enkätundersökning bland landets doktorander, Doktorandspegeln, 2008:23 R.

Kvinnor var mer missnöjda


Introduktionen inom samtliga ämnesområden fungerar sämre för kvinnorna än för männen. Kvinnor upplever sin studiemiljö som något mindre positiv än vad männen gör, men allvarligast är kanske att dialogen med handledare fungerar sämre för kvinnorna än för männen. Närmare var femte kvinna och drygt var tionde man uppger att de befunnit sig i ett beroendeförhållande till sin handledare som känts besvärande.

Totalt upplevde 25 procent av kvinnorna och sex procent av männen att de blivit negativt särbehandlade på grund av könstillhörighet. Nio procent av kvinnorna och två procent av männen uppgav att de någon gång under studietiden blivit sexuellt trakasserad.

Ser man till enskilda ämnesområden och högskolor finns några anmärkningsvärda siffror.

Bland de kvinnliga doktoranderna vid Handelshögskolan i Stockholm redovisar 64 procent någon grad av särbehandling. Inom rättsvetenskap och juridik uppger 60 procent av de kvinnliga doktoranderna att de har blivit särbehandlade på grund av kön.

Sidtopp

Intervju med Agneta Stark


Agneta är gästprofessor vid Tema Genus, Linköpings universitet

- Jag tror att det behövs dynamit för att spränga det här systemet — det har visat sig helt inkapabelt att reformera sig självt när det gäller jämställdhet.

- Det finns en överdriven självtillit hos akademiker. De är säkra på att de är moderna, fritänkande, långt framme — men det stämmer inte. I maktstriden om genus följer universiteten samma mönster som vilket halvstort tillverkningsföretag som helst — här ser vi inga spjutspetsar!

Det finns en naiv grundinställning att den bristande jämställdheten ska gå över av sig själv, menar Agneta Stark.

- Ett av de största problemen inom den akademiska världen är bristen på ledarskap. Här har man aldrig accepterat chefer - ingen ska säga åt en universitetsakademiker vad han ska, eller inte ska, göra.

- Akademikern känner sig käck och fri i förhållande till omvärdens maktstrukturer, men i själva verket handlar det om en total brist på ansvarstagande. Det är ett sätt att slippa ta personalansvar, att slippa lösa konflikter på arbetsplatsen och man kan förbli helt omedveten om hur grundutbildningsstudenter eller doktorander bjuds, eller inte bjuds, in i gemenskapen.

- Omedvetna maktutövare är den värsta sorten!

Det så kallade glastaket finns alltså inom universitetsvärlden?
- Glastaket är en dålig metafor, det får det att låta som om att det är fritt fram till en viss gräns. I själva verket finns hindren hela vägen. Man borde istället tala om ett antal kletiga golv ... och så är det några som åker glashiss upp från våning till våning.

- Det som hindrar kvinnor inom akademin är bland annat en mängd outtalade regler som sitter i väggarna på våra universitet. Man låtsas att meritvärderingarna är objektiva — trots att alla vet att det inte går att göra exakta bedömningar. Men man använder den förmenta objektiviteten för att skräddarsy tjänster till vissa utvalda. Systemet är lika exkluderande som klassystemet — och lika undanglidande.

- Att 32 Thamprofessurer skulle rasera hela systemet med över 2 000 professorer är ett så löjligt antagande att man undrar om universitetsvärlden inte behärskar konsekvensanalys längre, muttrar hon argt.

- I själva verket finns det många män inom universiteten som är inkvoterade och vissa av dem är, ärligt talat, inkompetenta.

- Man är så van vid att tjänstebeskrivningar är specialskrivna för män att ingen reagerar mot det orätta i det, det är så invant att vi knappast ser det. Ofta är det inte fråga om illvilja utan om mänskliga begränsningar — en man med makt lyfter fram den kompetens han känner igen, den som är lik hans egen.

Gamla förlegade föreställningar om kvinnliga akademiker lever också kvar.

- Många tror fortfarande att kvinnor som har barn har svårt att klara en akademisk karriär. I själva verket har forskningen sedan 70-talet visat att kvinnor som har barn är mer produktiva än kvinnor utan barn. Ibland verkar universiteten vara immuna mot vissa forskningsresultat.

- Men det finns också en mängd män som inte "passar in", och som ställs utanför systemet på samma sätt som kvinnorna.

Hur tror du att man ska komma till rätta med missförhållandena?
- Helt enkelt genom att följa reglerna - inga specialsydda tjänster eller uppgjorda rekryteringar. Idag missgynnas kvinnorna; om reglerna följs kommer de att ha samma möjligheter som männen.

- En annan viktig aspekt är sakkunnigutlåtanden. Idag ställer man inte tillräckligt hårda krav på de sakkunniga - det händer ofta att utlåtanden och bedömningar inte följer de direktiv som givits för bedömningen. I sådana fall måste utlåtandet skickas tillbaka.

- Det är svårt att hitta sakkunniga och jag tror att det hindrar universitetet från att ställa rättmätiga krav. Men det är en oacceptabel inställning, man kan inte ge den akademiska friheten åt folk som inte kan hantera den.

- Inte sällan hittar man luddiga och värdeladdade formuleringar i sakkunnigutlåtanden. När det står "hon är flitig att sprida sina resultat" om en kvinnlig forskare som har publicerat många artiklar, är det ett diskret men effektivt sätt att misstänkliggöra henne.
Lika vaksam måste man vara mot diffusa men positivt laddade kommentarer om män: "han är lovande och dynamisk".

Hur ska en forskarstuderande värja sig mot allt detta?
- Det är viktigt att ha nätverk omkring sig - att inte förlita sig på en enda handledare och att aldrig vara helt beroende av en enda person.

- Det hjälper att ha sinne för humor — och ett liv utanför akademin.

Sidtopp

Mångfald


Frågor om diskriminering vid såväl rekrytering till högskolan som inom högskolans verksamhet har uppmärksammats allt mer under senare år. Placeringen av den nya högskolan på Södertörn söder om Stockholm var till exempel ett medvetet försök att komma närmare människor som är mindre benägna att söka sig till högre utbildning.

Utbyggnad av högskolan


På nationell politisk nivå har man försökt motverka den sociala och etniska snedrekryteringen främst genom att högskolan byggt ut över hela landet, vilket gör den högre utbildningen mer lättillgänglig — åtminstone geografiskt sett.

Få med arbetarbakgrund


Den sociala sammansättningen bland landets doktorander skiljer sig dock betydligt från befolkningen i övrigt. Personer med arbetarbakgrund är starkt underrepresenterade. Även andelen doktorander med utländsk bakgrund, men som tillhör den svenska befolkningen, är lägre än för personer med svensk bakgrund. (Läs mer i avsnittet Att doktorera under rubriken Vem väljer att doktorera?).

Sidtopp

Intervju med Mohammad Fazlhashemi


Mohammad Fazlhashemi kommer från Iran och är professor i idéhistoria vid Umeå universitet. När han kom till Umeå som gäststudent 1977 var han en av få utländska studenter vid lärosätet. Han skrev sin avhandling om en persisk tänkare som levde på 1100-talet — ett ämne som vissa ansåg vara obskyrt och irrelevant för Sverige. Men han understryker att han alltid blivit väl omhändertagen i Umeå:

- Jag har fått ett bra stöd och när jag skrev min avhandling fick jag extra hjälp. När institutionen inte kunde ge mig fullgod handledning fick jag istället extra finansiering för arvoden och resor till biträdande handledare på andra universitet i Sverige och sedan också för språkgranskning av avhandlingen.

Men alla studenter har inte samma tur och Mohammad Fazlhashemi har under sina år i Umeå starkt engagerat sig för att förbättra situationen för studenter med utländsk bakgrund. Bland annat har han tagit initiativ till att Likabehandlingsrådet inrättats vid universitetet. På uppdrag av rektor är Mohammad Fazlhashemi ordförande för rådet.

- Vi har till uppgift att se till att lagen om likabehandling av studenter och lagen mot diskriminering tillämpas vid universitetet, förklarar han.
 
Rådet har också arbetat med att ta fram statistik både när det gäller studenter och anställda i fråga om etnisk/nationell bakgrund.
 
Mohammad Fazlhashemi har drivit på att universitetet ska uppmärksamma skillnader inom det studiekulturella området för att stödja studenter med utländsk bakgrund. Bland annat undervisar han själv i sådana frågor inom lärarnas och forskarhandledarnas fortbildning.
 
- Etnisk mångfald innebär många olika saker, det finns så många aspekter och perspektiv att laborera med. Men om det finns en beredskap, om lärarna är medvetna om hur olika grupper kan reagera, blir kulturkrocken lindrigare. Kunskaper om detta måste alltid finnas med i den pedagogiska kompetensutvecklingen.

Mohammad Fazlhashemi har skrivit en rapport, som bygger på intervjuer med ett 20-tal studenter med utländsk bakgrund, om deras upplevelser av att studera vid ett svenskt lärosäte: Möten, myter och verkligheter — studenter med annan etnisk bakgrund berättar om möten i den svenska universitetsmiljön.

På senare år har intresset för den muslimska världen vuxit lavinartat och Mohammad Fazlhashemis forskning uppmärksammas ofta, inte minst i medier.
 
- Men det händer fortfarande att sakkunniga framställer mitt forskningsområde - muslimsk
idéhistoria med inriktning på konstruktionen av bilden av väst bland muslimska tänkare och muslimsk politisk idéhistoria - som ett smalt område.
 
- Min handledare gav mig rådet att inte sitta och vänta på att bli upptäckt, istället skulle jag själv aktivt marknadsföra min forskning och göra den tillgänglig för en bredare krets: "Bli synlig, det gör dig oundviklig!" Jag har haft stor nytta av det rådet, kommenterar Mohammad Fazlhashemi.

Under avsnittet intervjuer kan du läsa mer om Mohammad Fazlhashemis erfarenheter av att göra akademisk karriär i Sverige.

Läs också Mohammad Fazlhashemis berättelse om sina erfarenheter av att göra akademisk karriär i Sverige i kapitlet Intervjuer.
Sidtopp

Studentkårer


Det är obligatoriskt för alla studenter vid universitet och högskolor att vara medlem i en studentkår, detta gäller följaktligen även doktorander. Kårobligatoriet försvinner dock den 1 juli 2010 och det blir då frivilligt att vara med i studentkåren.

Terminsavgift


Utbildningen vid högskolorna ska vara avgiftsfri, men till exempel studerandekårer får ta ut avgifter från sina medlemmar. En doktorand med en aktivitetsgrad på 10 procent eller mer måste betala terminsavgiften. Många kårer erbjuder en reducerad avgift om den registrerade studietakten är under 50 procent.

Före disputationen måste samtliga terminsavgifter (kåravgifter) vara betalda, annars kan man förvägras att få ut bevis för sin licentiat- eller doktorsexamen. För doktorander som börjar sina studier efter 1 juli 2009 kommer inte detta krav längre finnas.

Vad gör kårerna för doktoranderna?


"Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna", står det i Högskolelagen 1 kap. 4a§. Kårerna är en viktig del för att garantera detta inflytande. Hur arbetet kommer att påverkas av att kårobligatoriet försvinner är ännu oklart.

Vid de flesta universitet och högskolor som bedriver forskarutbildning finns det olika former av doktorandorganisationer inom kårerna. I dessa sammanslutningar ingår valda doktorandrepresentanter som har till uppgift att på olika sätt tillvarata doktorandernas intressen.

Doktorandombudsmän


Vid de större högskolornas kårer finns ofta också doktorandombudsmän. Dessa är anställda av kåren och har till uppgift att informera och ge råd.

Medlare, stöd och hjälp


Doktorandombudsmannen kan hjälpa till att hitta rätt i den djungel av regler, förordningar och praxis som gäller för forskarutbildningen. Till denna person kan man också vända sig om man har problem och blivit illa eller felaktigt behandlad under utbildningen. Doktorandombudsmannen kan också fungera som en slags medlare vid konflikter mellan doktorand och handledare/-institution. (Läs mer i avsnittet Intervjuer: intervju med Johan Modée, doktorandombudsman, Lunds universitet).

Studentkårer och doktorandinformation


Blekinge tekniska högskola
www.bth.se/forskning

Chalmers tekniska högskola
www.chalmers.se/sections/forskning/forskarutbildning

Göteborgs universitet
www.gu.se/forskning/forskarutbildning/

Handelshögskolan i Stockholm
http://www.hhs.se/PhD/default.htm

Högskolan i Jönköping
www.hj.se/doc/19

Högskolan i Kalmar
www.dok.hik.se/
www.hik.se/forskning/

Karlstads universitet
www.kau.se/forskning/forskarutbildning/doktorandsektionen

Karolinska institutet
edu.ki.se/research/index_se.html

Kungl. Tekniska högskolan
www.nada.kth.se/dr-sektionen
www.kth.se/forskning

Linköpings universitet
http://www.liu.se/forskning/forskarutbildning

Luleå tekniska universitet
http://www.ltu.se/forskning/d24604/d31652

Lunds universitet
www.tlth.lth.se/~dokt
www.ldk.lu.se

Malmö högskola
www.mah.se/Forskning/Utbildning-pa-forskarniva

Mittuniversitetet
www.miun.se/mhtemplates/MHPage____257.asp

Mälardalens högskola
http://www.mdh.se/forskning/forskarutbildning

Stockholms universitet
www.sus.su.se/doktorand/ombud.php
www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=158

Sveriges lantbruksuniversitet
doktorandrad.adm.slu.se
www.slu.se/?ID=3

Umeå universitet
www.ntk.umu.se
www.umu.se/umu/forskarutbildning/index.html

Uppsala universitet
www.student.uu.se/us/doktorand
www.uu.se/doktorand/

Växjö universitet
www.vxu.se/forskning/

Örebro universitet
www.oru.se/templates/oruExtNormal.aspx?id=6730

Nationell samarbetsorganisation — SFS-DK


SFS-doktorandkommitté, SFS-DK, är en nationell samarbetsorganisation för de kåraktiva doktoranderna, som gör det möjligt för doktorander från olika universitet och högskolor att mötas och utbyta erfarenheter. Organisationen ansvarar också för nationell utbildningsbevakning av frågor som rör doktorander och forskarutbildningen och de sprider dessutom på olika sätt information om doktoranders speciella situation till bland annat politiker och beslutsfattare, till exempel via remissvar.

SFS-DK består av doktorandrepresentanter från olika högskolor och kommittén är öppen även för doktorander vars studentkår inte är medlem i SFS. (Sveriges förenade studentkårer, SFS, är en sammanslutning av studentkårer vid Sveriges universitet och högskolor. Medlemskap i SFS är frivilligt för kårerna.)

Tidigare fanns även nätverket Sveriges doktorander (SDok), men det har sedan 2008 uppgått i SFS-DK.

Doktorandorganisationer på europeisk nivå


Det finns två Europeiska organisationer som arbetar med doktorandfrågor på Europeisk nivå, bland annat i relation till EU:s institutioner: ESU och EURODOC.

Sidtopp

Fackförbund som engagerar sig för doktorander


Här är några exempel på fackförbund som engagerar sig för doktorander. På de flesta av förbundens webbplatser hittar du bland annat information om:
  • lönestatistik
  • arbetsvillkor och
  • speciell information för doktorander

SACO


Inom SACO ingår många olika förbund som organiserar akademiker. Här är några exempel:

TCO


Under TCO och Fackförbundet ST finns ST-ATF som en aktiv avdelning ute på universitet, högskolor och institut.

TCO ger ut tidningen Studentliv.

Lärarförbundet


Lärarförbundet har information på sin webbplats som riktar sig till alla lärarkategorier. På sin webbplats har de samlat information som kan vara intressant för just dig som doktorand.

SAC-Syndikalisterna


SAC-Syndikalisterna organiserar också doktorander.

Sidtopp

A-kassor


Den som har en doktorandtjänst kan välja att ansluta sig till en a-kassa för att vara försäkrad mot inkomstbortfall vid en eventuell arbetslöshet.

Man kan välja att vara direktansluten till a-kassan eller ansluten via ett fackförbund

Den största a-kassan för akademiker är AEA, Akademikernas erkända arbetslöshetskassa, som är SACO:s a-kassa. Deras webbplats har tydligt och bra beskrivna regler för doktorander om rätt till medlemskap och ersättning.

TCO har ingen central A-kassa. Varje förbund har istället sin egen A-kassa.

Senast uppdaterad: 2010-06-21
Kontaktperson: Torkel Holmström, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: doktorand@hsv.se