- Doktorandhandboken
- /Högskolesystemet
- /Ekonomiska resurser
Ekonomiska resurser
Sverige är det land inom EU som avsätter störst andel av bruttonationalprodukten, knappt 4 procent, till forskning och utvecklingsarbete. Bland OECD-länderna ligger Sverige på plats nummer två efter Israel.
Sverige finns också i toppen när det gäller andelen forskarutbildade. Dock minskar nu antalet nya forskarstuderande.
Högskolesektorn svarar för cirka en femtedel av forskningen i Sverige. En stor del av denna forskning utförs av doktorander. Huvuddelen av forskningsverksamheten sker inom näringslivet. Näringslivets medel går dock främst till tillämpad forskning och produktutveckling. I Sverige bedrivs merparten av den offentligt finansierade forskningen inom universitet och högskolor och inte inom forskningsinstitut, vilket är vanligt i andra länder.
Universitetens och högskolornas intäkter för forskning och forskarutbildning uppgick år 2009 till knappt 30 miljarder kronor. Intäkterna för universitetens och högskolornas forskning kommer från många olika finansieringskällor, huvudsakligen offentliga. En stor del är statliga anslag som riksdagen anvisar direkt till universiteten och högskolorna. Staten avsätter också andra medel för forskning, som når högskolorna via olika statliga myndigheter, bland andra forskningsråden — detta för att en allt större del av de statliga forskningsmedlen ska fördelas i konkurrens.
Forskningen tillfördes ökade resurser under 90-talet genom att nya finansiärer tillkom, till exempel EU och de forskningsstiftelser som bildades av löntagarfondsmedel, samt att universitetens och högskolornas uppdragsforskning ökade i omfattning. Mellan 1997 och 2002 ökade universitetens och högskolornas intäkter för forskning och forskarutbildning med drygt 20 procent.
90 procent av forskningsresurserna finns vid de äldre universiteten. Över hälften av universitetens och högskolornas FoU-resurser går till ämnesområdena medicin och teknik. I storleksordning därefter kommer naturvetenskap med 19 procent, samhällsvetenskap med 11 procent, samt humaniora och religionsvetenskap med 7 procent.
2009 infördes en ny resurstilldelningsmodell för anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Två så kallade kvalitetsindikatorer används: Externa medel respektive vetenskaplig produktion och citeringar.
De totala FoU-resurserna i Sverige, inklusive näringslivets satsningar, uppgår till cirka 118 miljarder kronor. 75 procent kommer från företagssektorn.
Läs mer i Högskoleverkets årsrapport 2007, 2007:33 R (pdf, nytt fönster). »
Näringslivet står för huvuddelen
Högskolesektorn svarar för cirka en femtedel av forskningen i Sverige. En stor del av denna forskning utförs av doktorander. Huvuddelen av forskningsverksamheten sker inom näringslivet. Näringslivets medel går dock främst till tillämpad forskning och produktutveckling. I Sverige bedrivs merparten av den offentligt finansierade forskningen inom universitet och högskolor och inte inom forskningsinstitut, vilket är vanligt i andra länder.
Många olika finansieringskällor
Universitetens och högskolornas intäkter för forskning och forskarutbildning uppgick år 2009 till knappt 30 miljarder kronor. Intäkterna för universitetens och högskolornas forskning kommer från många olika finansieringskällor, huvudsakligen offentliga. En stor del är statliga anslag som riksdagen anvisar direkt till universiteten och högskolorna. Staten avsätter också andra medel för forskning, som når högskolorna via olika statliga myndigheter, bland andra forskningsråden — detta för att en allt större del av de statliga forskningsmedlen ska fördelas i konkurrens.
Intäkterna har ökat
Forskningen tillfördes ökade resurser under 90-talet genom att nya finansiärer tillkom, till exempel EU och de forskningsstiftelser som bildades av löntagarfondsmedel, samt att universitetens och högskolornas uppdragsforskning ökade i omfattning. Mellan 1997 och 2002 ökade universitetens och högskolornas intäkter för forskning och forskarutbildning med drygt 20 procent.
Medicin och teknik får mest
90 procent av forskningsresurserna finns vid de äldre universiteten. Över hälften av universitetens och högskolornas FoU-resurser går till ämnesområdena medicin och teknik. I storleksordning därefter kommer naturvetenskap med 19 procent, samhällsvetenskap med 11 procent, samt humaniora och religionsvetenskap med 7 procent.
Enligt OECD:s studier har Sverige en stor andel högskoleutbildade inom offentlig sektor och inom privat tjänstesektor, men för liten andel inom övriga näringsgrenar, till exempel industrin.
Kvalitetsindikatorer för resurstilldelning
2009 infördes en ny resurstilldelningsmodell för anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Två så kallade kvalitetsindikatorer används: Externa medel respektive vetenskaplig produktion och citeringar.
Senast uppdaterad: 2011-03-07
Skriv ut
Högskoleverket Besöksadress: Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Till kontaktformulär
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Till kontaktformulär
