Startsida Doktorandhandboken

 

Fi

nansiering

Försörjning


Forskarstudier kan finansieras på olika sätt. Enligt högskoleförordningen ska de studerande i första hand anställas som doktorander eller få utbildningsbidrag som senare omvandlas till doktorandanställning. Det är dock möjligt att antas till forskarutbildning med annan form av studiefinansiering om fakultetsnämnden bedömer att man har en tryggad försörjning för hela studietiden.

Vanligast att vara anställd som doktorand


Det vanligaste försörjningssättet är anställning som doktorand, andra är utbildningsbidrag, annan anställning inom högskolan, förvärvsarbete med utrymme för forskarutbildning, studiemedel, stipendium eller annan extern finansiering. Villkoren för var och en av dem redovisas i detta kapitel.
NOTERA:
Högskoleförordningen gäller inte för icke-statliga lärosäten, som till exempel Handelshögskolan i Stockholm samt i vissa avseenden Högskolan i Jönköping och Chalmers. Därför kan villkoren avvika vid dessa lärosäten. Jämför med information hos respektive lärosäte, eller rådgör med till exempel SULF.

Påverkar studietiden


Hur studierna finansieras har bland annat betydelse för den tid som kan ägnas åt studierna och därmed även hur lång studietiden blir. Även lönen och den sociala tryggheten påverkas, eftersom vissa av finansieringsreformerna medför ett sämre socialt skydd.

Stipendier ger inte sociala förmåner


Ett exempel är stipendier som ofta inte är beskattade och därmed inte ger sociala förmåner. Normalt är anställning som doktorand den fördelaktigaste finansieringsformen. Många börjar sina forskarstudier med utbildningsbidrag och får en anställning som doktorand när de kommit en bit på väg. Många börjar sina forskarstudier med utbildningsbidrag och får en anställning som doktorand när de kommit en bit på väg.

Reform 1998


Syftet med reformen 1998 var bland annat att öka andelen forskarstuderande som skulle få möjlighet att studera på heltid (eller 80 procent) med en anställning som doktorand. Ett annat viktigt syfte var att utbildningen skulle gå snabbare. Så har också skett. Att genomströmningen ökat har också inneburit att fler avlägger examen. Av de antagna tar 80 procent examen — det är en mycket större andel än för tio år sedan. Läs mer i rapporten Forskarutbildningsreformen 1998 — genomströmning och examination, 2007:35 R.

Skilj på arbete och utbildning


Det är vanligt att doktorander vid sidan av forskarutbildningen har någon form av institutionstjänstgöring, till exempel administration, forskning eller undervisning. Det är viktigt att skilja på den tid man lägger ned på forskarutbildningen och den tid man arbetar vid institutionen - det enklaste är att reglera det i den individuella studieplanen. Det finns ofta bestämmelser kring detta i de lokala arbetstidsavtalen mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Det är viktigt att tiden för utbildningen förlängs i motsvarande grad som man arbetar. Den som är osäker på hur mycket förlängning institutionen kommer att bevilja för arbetsinsatserna bör begära ett förhandsbesked. Man ska inte börja jobba utan att ha klart för sig på vilket sätt man kommer att bli kompenserad.

Krav på studiefinansiering


Fakultetsnämnderna kan alltså bara anta en sökande vars finansiering bedöms vara säkrad under hela utbildningstiden (9 kap 3 § Högskoleförordningen). Men enligt Högskoleverkets rapport Studiefinansiering för doktorander — rättssäkerhetsaspekter, 2003:33 R tolkar universiteten och högskolorna, och även fakultetsnämnderna inom samma högskola, denna paragraf på olika sätt.

Olika tolkningar


En del fakultetsnämnder anser att de bär hela ansvaret för finansieringen. Uteblir finansieringen ska alltså fakultetsnämnden med egna medel försörja doktoranden. Andra tolkar det som att fakultetsnämnden inte har något ovillkorligt ansvar eller att det finns ett delat ansvar mellan fakulteten och doktoranden.

Enligt Högskoleverkets rapport är institutionerna mycket tveksamma till att anta doktorander med annan finansiering. Det gäller framför allt sökande som åberopar privat förmögenhet eller försörjning från närstående.

Intyg från finansiärer


För att undvika problem kräver vissa fakultetsnämnder ett skriftligt intygande från finansiären. Intyg att arbetsgivaren står som finansiär verkar vara lättare att acceptera, liksom stipendier och studiemedel. Det finns dock exempel på studenter som antagits med förälder eller partner som ekonomisk garant. Detta har kritiserats hårt eftersom det innebär att den personliga ekonomin kan påverka studenters möjligheter att antas till forskarutbildning.

Högskolan har ansvaret


Utbildningsutskottet har i sitt betänkande (bet. 1997/98:UbU7, s. 11) uttalat att det är högskolan som har ansvaret för att kravet på studiefinansiering ska kunna uppfyllas. I budgetpropositionen för år 2000 (utgiftsområde 16, sid. 117) gör regeringen följande tillägg:

- Om den sökande inte kan anställas som doktorand eller beviljas utbildningsbidrag är det fakultetsnämndens uppgift att göra en noggrann bedömning av den sökandes finansieringssituation så långt den låter sig överblickas vid antagningstillfället.

Vad händer på lång sikt?


Högskoleförordningens bestämmelse i 9 kap 3 § bör således ses som en antagningsregel; bedömningen gäller bara hur finansieringen ter sig vid antagningsbeslutet. Ansvarsfrågan på längre sikt är oreglerad — om bedömningen visar sig vara felaktig och doktorandens finansiering fallerar måste situationen bedömas av fakultetsnämnden i varje särskilt fall och lösas i överensstämmelse och med stöd av högskolans lokala regler.

Sidtopp

Anställning som doktorand


Anställning som doktorand (så kallad doktorandtjänst) är den tryggaste och numer vanligaste studiefinansieringsformen under forskarutbildningen. Ungefär hälften har doktorandanställning. Den som är anställd som doktorand omfattas av samma sociala förmåner som övriga anställda vid universitetet. Du kan läsa mer om vad som gäller i dokumentet "Doktoranderna frågar — SULF svarar".

Vanligast inom naturvetenskap och teknik


Anställning som doktorand är mest vanlig inom naturvetenskap och teknik där ungefär två av tre har sådan anställning. Motsvarande andel inom humaniora är cirka 50 procent. Av alla doktorander är det cirka 55 procent som har anställning som doktorand.

När en doktorand, som har varit antagen med någon annan finansieringsform, får en anställning som doktorand dras studietiden med annan finansieringsform av.

Max åtta år


Maximitiden för anställning som doktorand är åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar forskarutbildning på heltid under fyra år. (Läs mer i avsnittet Att doktorera under rubriken Hur lång tid tar det?). Anställningstiden får dock vara längre än vad som sägs ovan om det finns särskilda skäl, till exempel om doktoranden varit föräldraledig.

Sidtopp

Deltidsstudier


Sedan den 1 maj 2002 är det möjligt att ha anställning som doktorand eller uppbära utbildningsbidrag på deltid, dock lägst på halvtid. Denna möjlighet är i första hand skapad för att göra det enklare för yrkesverksamma personer att bedriva forskarutbildning.

Bara om den sökande själv vill


Enligt propositionen Den öppna högskolan, 2001/02:15 (sidan 85), ska deltidsanställning endast inrättas om den sökande eller antagna doktoranden själv önskar det. En person som har en deltidsanställning som doktorand ska kunna ansöka om anställning på heltid och få sin ansökan prövad av fakultetsnämnden.

Sidtopp

Institutionstjänstgöring


Den som är anställd som doktorand ska främst ägna sig åt den egna forskarutbildningen, men det är vanligt att doktorander också arbetar med administration, forskning eller undervisning vid institutionen. Ofta framgår det att  institutionsarbete ingår i samband med att en anställning som doktorand utannonseras,  i anställningsavtalet eller i kollektivavtal. . Arbetsgivaren kan ha  rätt att besluta att institutionstjänstgöring ska ingå i tjänsten  Institutionstjänstgöringen får emellertid aldrig överskrida 20 procent av arbetstiden. Läs mer i högskoleförordningen 5 kap. 1-7 §§.
Institutionstjänstgöring ska framgå av den individuella studieplanen.
Den som har institutionstjänstgöring får sin anställning som doktorand förlängd i motsvarande grad. Om institutionstjänstgöringen uppgår till 20 procent per år kan doktorandanställningen på heltid alltså innehas under fem år.

En dag i veckan


20 procent av arbetstiden motsvarar en arbetsdag i veckan, men institutionstjänstgöringen kan också slås ihop till sammanhängande perioder. Hur många timmar 20 procent av en heltid är beror på årsarbetstiden (se nedan).

Ersättning efter det faktiska arbetet


Det är viktigt att doktoranden får en ersättning, och en förlängning av tjänsten, som avspeglar det faktiska arbete han eller hon lägger ned vid institutionen. Det kan dock vara svårt att avgöra hur arbetstiden ska räknas ut — hur mycket tid får till exempel gå till förberedelser för lektioner och föreläsningar?

Olika beräkningsgrunder


Olika universitet och högskolor tillämpar olika beräkningsgrunder för ersättning vid undervisning. Beräkningsgrunden ska regleras i det lokala arbetstidsavtalet — det är dock inte alltid doktoranderna nämns i dessa avtal. Doktorandernas tidsersättning räknas oftast utifrån lektorstimmar. Första gången man håller en kurs bör de extra förberedelser som krävs räknas med. Innan en doktorand börjar undervisa, eller arbeta med annan institutionstjänstgöring, bör han eller hon ha fått papper på vilka beräkningsgrunder som gäller.

Sidtopp

Löner och avtal


Månadslönen för en doktorandanställd brukar variera mellan 21 000 och drygt 26 000 kronor i månaden. Lägst betalda är doktoranderna bland samhällsvetare och jurister, högst betalda är tekniker och naturvetare. Medianlönen var drygt 23 000 kronor i mars 2009.

Lokala löneförhandlingar


Lönen fastställs vid lokala löneförhandlingar mellan fackliga representanter och företrädare för universitetet och högskolan. Vid de flesta högskolor har man träffat avtal om särskilda lönestegar för doktorander och dessa kan åberopas även av doktorander som inte är med i facket.

Etappvisa höjningar


Lönen höjs vanligtvis, enligt kollektivavtal, när doktoranden uppnått mellan 120- och 180-högskolepoäng eller efter viss anställningstid/studietid, ett så kallat etapplyft. Bevisbördan för att en etapp är uppnådd kan ligga på doktoranden och det kan ibland dra ut på tiden att få igenom lönelyftet. Doktoranden kan här stödja sig på den individuella studieplanen som ju ska vara upplagd så att man kan följa hur studierna går framåt. Ett intyg från handledaren kan också vara till hjälp. Du kan också kontakta den lokala fackliga organisationen där du är medlem. På SULF:s hemsida finns aktuell information om doktorandstegarna vid de flesta universitet och högskolor.
Låt dig inte överutnyttjas!
Det är mycket vanligt att doktorander lägger ner för mycket tid på institutionsarbete, att de överutnyttjas. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har genomfört en stor enkätundersökning, En genomlysning av svensk forskarutbildning från januari 1999, bland både doktorander och doktorer som visar att för mycket institutionstjänstgöring är den viktigaste anledningen till att utbildningstiden blir för lång.

Löneförhandling


Lönen kan påverkas av relevanta yrkeserfarenheter efter grundexamen, eller av de arbetsuppgifter, till exempel undervisning, som ingår i anställningen.

Prata med facket


Eftersom ingångslönen kommer att påverka den vidare löneutvecklingen är det lämpligt att kontakta det lokala facket angående löneanspråk.

Ta eget initiativ


Om man är med i en fackförening sköter den löneförhandlingen, annars är det doktorandens egen sak. Doktoranden blir inte alltid inbjuden till förhandling utan måste ofta själv ta initiativ till löneförhandling.

Årsarbetstid, semester och övertid


Doktoranders arbetstid är reglerad i så måtto att det finns en fastställd årsarbetstid och rätt till semesterdagar.

Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal (den används som schablon vid sjukskrivning, beräkning av semestertid och för institutionstjänstgöring) och den uppgår till:

  • 1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar).
  • 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31 semesterdagar).
  • 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar).
Semestern ska normalt tas ut under sommaren, men undantag kan göras. Huvudregeln är att man ska ta ut semester som ledig tid, men man har under vissa förutsättningar rätt att begära att få spara semesterdagar till ett senare år och de semesterdagar som eventuellt kvarstår när anställningen vid lärosätet upphör ska enligt lag och kollektivavtal ersättas med pengar.

Eftersom en doktorand ska ägna sig åt sin forskarutbildning och inte får arbeta mer än 20 procent av full arbetstid utgår normalt inte övertidsersättning. I praktiken utgår ibland ersättning med så kallade lösa timmar, (läs mer längre ner på sidan, under rubriken Lösa timmar). Att få ersättning med lösa timmar för arbete med avhandlingen förekommer knappast, om inte en uppenbart orimlig situation uppkommit.

Möjligheterna för att få tjänstledigt är begränsade i vissa fall, till exempel när det handlar om att prova ett annat arbete. När det gäller till exempel föräldraledighet har dock en anställd doktorand samma rätt till ledighet som alla andra arbetstagare.

Det sociala skyddsnätet


Den som är anställd som doktorand omfattas av kollektivavtalade förmåner utöver det lagstadgade grundskyddet. Dessa inkluderar bland annat avtalspension, arbetsskadeförsäkring samt ersättning vid sjukdom och föräldraledighet. Avtalspension utgår, utöver den allmänna pensionen, för statligt anställda enligt kollektivavtalet PA-03. Läs mer om detta på SULF:s webbplats.

Medlem i A-kassan


Kollektivavtalet PA-03 gäller även anställda vid stiftelsehögskolorna Chalmers och Högskolan i Jönköping. Den som är anställd som doktorand uppfyller också arbetsvillkoret för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen (A-kassa). För att få full ersättning vid arbetslöshet måste man också vara medlem i A-kassan. Information kring kraven för att få A-kasseersättning finns bland annat på SULF:s webbplats, AEA:s webbplats och på Arbetsförmedlingens webbplats. Läs mer i avsnittet Rättigheter under rubriken Fackförbund som engagerar sig för doktorander och rubriken A-kassor.

Anmäl sjukdom


Den som är anställd som doktorand ska vid sjukdom genast anmäla detta till arbetsplatsen. Från och med den åttonde dagen ska läkarintyg lämnas.

Sjuklön från arbetsgivaren


Den som är anställd som doktorand är får i regel sjuklön från arbetsgivaren under de 14 första dagarna av sjukperioden. Efter 14 dagars sjukdom övergår ansvaret för utbetalning av ersättning till försäkringskassan. Sjukpenningen grundas på den inkomst man anmäler till försäkringskassan.

Karensdag


Sjuklönen uppgår till 80 procent av lönen. Den första dagen är dock en karensdag, utan ersättning.

Sidtopp

Utbildningsbidrag


Utbildningsbidrag får ges till den som antas eller redan har antagits till en forskarutbildning.

Skattepliktigt


Utbildningsbidraget uppgår från den 1 januari 2009 till 15 500 kronor per månad och det är skattepliktigt. Vid deltidsstudier ska utbildningsbidrag lämnas med lägst 50 procent. Det är regeringen som beslutar om utbildningsbidragets storlek. Universiteten och högskolorna  betalar det med sina fakultetsmedel. Utbildningsbidraget är lika stort för alla och höjs alltså inte i takt med att forskarutbildningen framskrider.

Högst 12 månader


Utbildningsbidrag får lämnas för högst 12 månader i sänder (ett bidragsår). Doktoranden måste alltså ansöka om bidraget när det går ut. Ansökan prövas av fakultetsnämnden. Den som tidigare har fått bidrag och som med framgång har ägnat sig åt utbildningen ska ha företräde. Läs mer i Förordningen om utbildningsbidrag för doktorander, SFS 1995:938, 3-8 §§).

Anställning som doktorand


När en doktorand beräknas ha två års heltidsstudier kvar av utbildningstiden ska han eller hon anställas som doktorand. Det är möjligt att uppbära utbildningsbidrag på deltid, dock minst på halvfart. Utbildningsbidrag får inte lämnas för längre tid än vad som motsvarar helt bidrag under två  bidragsår och fem månader. En doktorand som har utbildningsbidrag på halvtid kan alltså få det som längst i fyra år och tio månader.

Bara statliga högskolor


Förordningen om utbildningsbidrag, SFS 1995:938, 9 §, gäller bara för statliga högskolor och universitet samt för Handelshögskolan i Stockholm.

Doktorander som läser vid Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping omfattas inte av förordningens bestämmelser.

Från utbildningsbidrag till doktorandtjänst


En doktorand som har utbildningsbidrag ska, efter ansökan, erbjudas anställning som doktorand senast när två år återstår av studierna enligt den individuella studieplanen. En ansökan om att få anställning som doktorand lämnas till rektor eller till den instans som fått ansvaret delegerat till sig. Läs mer i Högskoleförordningen 5 kap. 4 och 6 §§ ).

Viktigt med studieplan


Underlaget för beslutet är alltså den individuella studieplanen. Det är därför mycket viktigt att upprätta en studieplan och att se över den varje år — eller oftare. I Högskoleverkets rapport Fakultetsnämndernas tillsyn över utbildningen på forskarnivå ur rättssäkerhetsperspektiv  (LÄNK) understryker man att en årlig översyn endast är ett minimikrav och att det oftast finns behov för tätare uppföljningar av den individuella studieplanen.

När doktoranden fått sin doktorandtjänst innebär det att han eller hon åtminstone under den avslutande delen av studietiden omfattas av alla de sociala förmåner som en anställning ger.

Utbildningsbidraget kan förlängas vid särskilda skäl. Läs mer i avsnittet Rättigheter under rubriken Möjlighet att förlänga studietiden.

Institutionstjänstgöring


Högskolan har rätt att bestämma att utbildningsbidrag i vissa fall bara får lämnas under förutsättning att doktoranden också anställs som assistent vid högskolan, det vill säga att doktoranden tar på sig en viss institutionstjänstgöring.

Skilj på arbetstid och studietid


Det är viktigt att skilja på arbetstid och studietid — en doktorand med utbildningsbidrag som undervisar eller utför någon annan typ av institutionstjänstgöring ska begära att få en assistentanställning. Läs mer i avsnittet Att doktorera under rubriken Institutionstjänstgöring.

Vanligast med deltid


Det vanligaste arrangemanget är också att en assistentanställning på deltid inrättas. En anställning som assistent får motsvara högst 40 procent av full arbetstid. Utbildningsbidraget måste uppgå till minst 50 procent av en heltid. Det förekommer att kombinationen anställning som assistent och utbildningsbidrag överstiger en heltidsanställning, vilket naturligtvis kan bli mycket krävande för doktoranden. Läs mer i Högskoleförordningen, 5 kap. 9 § och 2 § i Förordningen om utbildningsbidrag.

Sidtopp

Det sociala skyddsnätet


Utbildningsbidraget berättigar inte till samma sociala förmåner som en doktorandanställning.

Den doktorand som har utbildningsbidrag behåller detta i händelse av sjukdom och föräldraledighet. Den som hade en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) innan utbildningsbidraget beviljades får som regel ha den vilande.

TÄNK PÅ
  • Glöm inte sjukanmälan till Försäkringskassan om du blir sjuk!
  • Utbildningsbidraget är pensionsgrundande, dock inte vad gäller avtalspension, men ger inte underlag för sjukpenning eller a-kassa. Mer detaljerad information om ersättning i samband med sjukdom eller föräldraledighet kan du få från Försäkringskassan.

Graviditet


En doktorand som erbjuds anställning när hon är i senare delen av en graviditet och som inte har vilande SGI bör kontakta försäkringskassan för att få mer information om storleken på föräldrapenningen.

Om man har utbildningsbidrag kombinerat med assistenttjänst kan man få sjuk- eller föräldrapenning baserat på assistenttjänsten, om inkomsten uppgår till en viss procent av prisbasbeloppet.

Semester


Utbildningsbidrag är ingen anställning, därför finns heller ingen formellt reglerad semesterrätt. Ledighet bör istället regleras i den individuella studieplanen. En semester på cirka fem veckor torde vara rimlig.

Är det svårt att komma överens med handledaren eller projektledaren om detta bör doktoranden kontakta sin prefekt. Även facket eller studentkåren kan vara behjälplig om det är svårt att komma överens.

Sidtopp

Anställningsformer


Det finns fyra anställningsformer, utöver anställning som doktorand, som kan vara aktuella:
  • Assistent
  • Amanuens
  • Klinisk assistent
  • Adjunkt

Assistent

  • En assistentanställning är en deltidsanställning som bara får ges till doktorander med utbildningsbidrag.
  • En assistentanställning får högst uppgå till 40 procent av heltid.
  • Det förekommer att arbetet tillsammans med studierna uppgår till 120 procent, till exempel när fördelningen är 100 procent utbildningsbidrag och 20 procent assistentanställning — en sådan arbetsbörda kan dock bli mycket krävande i längden.
  • Assistentens uppgifter är undervisning, forskning och/eller administrativt arbete.

Amanuens

  • För en amanuensanställning krävs att man är antagen till grundläggande högskolestudier, men man måste inte vara antagen till forskarutbildning.
  • Amanuensanställningen är även den en deltidsanställning och den får högst uppgå till 50 procent av heltid.
  • Anställningen innehåller undervisning, medverkan i forskning och/eller administrativt arbete.

Klinisk assistent

  • En klinisk assistent måste ha avlagt läkar- eller tandläkarexamen, eller ha antagits till forskarutbildning inom ett medicinskt vetenskapsområde.
  • En anställning som klinisk assistent kan vara både på hel- och deltid.

Anställningen för dessa tjänster får längst gälla i ett år, men de får förnyas. Anställningstiden för en amanuens eller klinisk assistent får inte överstiga tre år. Assistenter får bara vara anställda så länge de får utbildningsbidrag för doktorander. Läs mer i Högskoleförordningen 5 kap. 8-12 §§.

Adjunkter

  • Ett antal adjunkter inom högskolan kombinerar sin anställning med forskarstudier.
  • Cirka fyra procent av de verksamma adjunkterna har dock redan en doktorsexamen.
TÄNK PÅ
Doktorandernas rättigheter som anställda är reglerade i kollektivavtal som gäller alla statligt anställda, ALFA, Allmänt löne- och förmånsavtal.

Lösa timmar


Lösa timmar är ett vardagligt namn på timlärare. En anställning som timlärare avser högst 20 procent av heltid. Timlärare anställs längst ett år i taget, men anställningen kan förnyas.

Lösa timmar används ibland när doktorander tillfälligt utfört mer undervisning än vad som ryms i deras respektive tjänster eller av doktorander som har någon annan form av studiefinansiering. Detta går naturligtvis också att reglera genom att antalet undervisningstimmar minskar ett senare år.

Lokala arbetstidsavtal


Hur mycket arbetstid som ska räknas för olika typer av undervisning är reglerat i lokala arbetstidsavtal. Omräkningsfaktorerna varierar emellertid mycket mellan olika universitet och högskolor (till exempel är det vid Uppsala universitet fastslaget att en lektorstimme normalt motsvarar 4 arbetstimmar, medan Linköpings universitet bara ger en riktlinje att den motsvarar två till sju arbetstimmar).

Löneförhandling


Timlönen varierar beroende på arbetsuppgifterna och den anställdes formella utbildning och erfarenhet. Därför ska hänsyn tas till hur långt man har kommit i forskarutbildningen och om man har några relevanta yrkeserfarenheter efter grundexamen.

Sidtopp

Studiemedel


Studiemedel får inte lämnas för forskarutbildning om den studerande är eller har varit anställd som doktorand eller har eller har haft utbildningsbidrag för doktorander (Studiestödslagen 3 kap 25 §).

CSN gör en prövning av studieresultaten också för studenter i forskarutbildning.

En doktorand med helt studiemedel räknas som heltidsstuderande vid beräkning av nettostudietiden.

Bruttostudietiden är hela den period doktoranden varit antagen till forskarstudier, medan nettostudietiden är den tid doktoranden enligt institutionens uppgifter ägnat åt studierna. Ett exempel: En doktorand som antagits den 1 januari 1998 och som har en aktivitetsgrad på 25 procent kommer efter 4 års bruttostudietid att ha en nettostudietid på 1 år. Den 1 januari 2002 återstår alltså 3 års nettostudietid.

TÄNK PÅ
Finansiering med studielån begränsar tiden med fördelaktigare finansiering. Studielån under 2 år gör att man inte kan ha doktorandtjänst längre än 2 år på heltid.

Det sociala skyddsnätet


Studiemedel ger inte några sociala förmåner, förutom att bidragsdelen är pensionsgrundande. Det pensionsgrundande beloppet är 138 procent av bidraget — det rör sig alltså om en pensionsgrundande inkomst på knappt 25 000 kronor om året.

Anmäl alltid sjukdom


Tiden med studiemedel kan förlängas vid sjukdom. Den som har studiemedel ska därför alltid anmäla sjukdom till försäkringskassan. Om man är sjuk längre än 30 dagar i följd avskrivs lånedelen från och med den 31:a dagen (alltså en karens på 30 dagar). Det är också viktigt att kunna styrka sjukdomen om man får problem att klara av det nödvändiga studieresultatet eller om man kommer upp i för många terminer. Försäkringskassan meddelar alla sjukperioder för studerande med studiestöd direkt till CSN.

Sidtopp

Anställning med anknytning till forskarutbildningen


Forskarstudier kan finansieras genom att man har en anställning som kan kombineras med utbildningen. Detta innebär att utbildningen bedrivs på deltid och eftersom den måste vara avslutad inom åtta år krävs att man måste kunna avsätta minst hälften av sin arbetstid åt studierna.

Adjunkt inom högskolan, läkare, lärare, präst, journalist och sjuksköterska är några av de yrken där man hittar doktorander. Vissa av dessa doktorander lyckas förhandla till sig ett tidsutrymme för forskarstudier på betald arbetstid, medan andra kanske har ett stipendium som komplement.

Sidtopp

Stipendier


En doktorands studier kan helt eller delvis finansieras via stipendier. Stipendium är den försörjningsform som ger sämst social trygghet, även om den disponibla inkomsten ofta är högre än utbildningsbidraget.
TÄNK PÅ
Stipendier är oftast inte beskattade och ger därför inte sociala förmåner. Stipendium ska normalt inte vara ersättning för ett arbete. I vissa fall kan stipendiet vara ett alternativ till lön och då ska det tas upp som inkomst av tjänst i deklarationen, det vill säga beskattas.
Högskoleverket har i rapporten Kartläggning av stipendier som studiefinansiering i forskarutbildningen, 2006:44 R, kartlagt i vilken omfattning stipendier för doktoranders studiefinansiering utbetalas av universitet och högskolor och vilka regler och rutiner som finns för hanteringen av stipendier.

Vanligast vid de äldre universiteten


Det är främst de äldre universiteten och fackhögskolorna som använder stipendier som studiefinansiering i forskarutbildningen. Egeninrättade stipendier förekom mest inom tekniskt vetenskapsområde, medan donationsstipendier var vanligast inom humanistisk- samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Stipendier till doktorander får dock inte finansieras med statsmedel.

Ersätter stipendier med utbildningsbidrag


Flera universitet och högskolor har ändrat sina riktlinjer och inrättar inte längre stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning. Att ersätta stipendier med utbildningsbidrag innebär inte någon större kostnadsökning totalt sett för universitetet eller högskolan. För doktoranderna blir nettoinkomsten i allmänhet bli betydligt lägre med utbildningsbidrag, men de får i gengäld en bättre social trygghet än stipendiater har. Om man i stället skulle ersätta stipendierna med doktorandanställningar skulle kostnaden för universiteten och högskolorna mer än fördubblas. För doktoranderna skulle en sådan förändring emellertid innebära en bra ekonomisk och social situation.

Donationsmedel


Universitetens och högskolornas donationsmedel är i allmänhet bundna till att användas som stipendier och kan därför inte användas för utbildningsbidrag eller anställningar. Några använder stipendier för grundutbildning i forskningsförberedande syfte.

Det är fortfarande åtta procent av doktoranderna som har denna form av finansiering. Läs mer i Högskoleverkets rapport, Kartläggning av stipendier som studiefinansiering i forskarutbildningen, 2006:44 R.

Många stipendier att söka


Det finns en uppsjö av olika stipendier som studenter och doktorander kan söka. Oftast är dessa stipendier utformade så att de riktar sig till ett ämnesområde och/eller ett speciellt ändamål.

Fakulteter och institutioner
Vid de flesta större universitet och högskolor finns olika typer av stipendieexpeditioner som kan ge närmare information och tips. De flesta fakulteter och många institutioner har också speciella anslag som kan sökas för framför allt resor och konferenser.

Högskolornas webbplatser
Bra startsidor på jakten efter stipendier finns hos Lunds universitet, Stockholms universitet och STINT.

Svenska institutet
Svenska institutet, SI, främjar och ger stöd till samarbete och utbyte inom utbildning och forskning mellan Sverige och andra länder. SI har ett stort antal stipendieprogram både för svenska studenter och forskare som vill forska eller studera utomlands samt för utländska studenter och forskare som vill studera eller forska i Sverige.

Studyinsweden.se
Information om stipendieprogrammet för svenska studenter och forskare finns i SI:s Stöd- & stipendiedatabas, som man når via ingången Stipendier/Utbildning och forskning på webbplatsen. Information om stipendieprogrammet för utländska studenter och forskare samt för information om studier och forskning för utländska studenter, (endast på engelska) finns på Svenska institutets webbplats Study in Sweden.

Sverige-Amerika stiftelsen
Sverige-Amerika Stiftelsen har stipendier för forskarstudier (även mastersstudier och post. doc.) i USA och Kanada.

American-Scandinavian Foundation, ASF, har stipendier för svenska gästföreläsare till valfritt college i USA.

De flesta postdok-stipendier delas ut av Vetenskapsrådet, men även Riksbankens jubileumsfond som numer ägnar alla sina satsningar åt "postdok och uppåt", och Wenner-Gren Stiftelserna delar ut många postdok-stipendier.

Det sociala skyddsnätet


Skyddsnätet är mycket tunt för doktorander som finansieras genom stipendier. Stipendier ger inte några sociala förmåner över huvud taget utan alla försäkringar måste ordnas på egen hand.

Tryggare med utbildningsbidrag


Stipendier inrättas ofta med medel från privata fonder och forskningsstiftelser — ur doktorandernas synvinkel vore det tryggare om pengarna användes till utbildningsbidrag.

Inte sjukpenninggrundande


Stipendier är inte sjukpenninggrundande. Den som inte tidigare haft en inkomst kommer inte nu heller att kvalificera sig för sjukförsäkring. Man kan inte heller få föräldrapenning över en viss grundnivå.

SGI-skydd


Den som studerar utan att ha studiestöd eller utbildningsbidrag för doktorander kan i vissa fall ändå omfattas av så kallat SGI-skydd, sjukpenninggrundande inkomst. Det innebär att SGI är vilande under studietiden.

Detta gäller för den som:

  • är ledig från sin anställning för studier inom det egna yrkesområdet har SGI-skydd under hela studietiden
  • inte är ledig från sin anställning, till exempel försäkrade som är arbetslösa eller egen företagare, men ändå studerar inom eget yrkesområde. Den har SGI-skydd under högst ett år.

Den som inte studerar inom det egna yrkesområdet och inte heller har studiestöd eller utbildningsbidrag för doktorander omfattas inte av reglerna om SGI-skydd och vilande SGI.

Endast stipendier som kan tas upp som inkomst av tjänst och beskattas är pensionsgrundande.

För den som under utbildningstiden har en annan anställning utanför högskolan gäller naturligtvis de socialförsäkringar som är kopplade till anställningen.

Den som vill veta mer om SGI-skydd och rätten till ersättning vid till exempel sjukdom och föräldraledighet kan läsa mer i följande dokument från SULF:

SULF ger också individuell rådgivning i dessa frågor till medlemmar och driver också i vissa fall medlemmars ärenden mot Försäkringskassan eller a-kassan.

Sidtopp

Extern finansiering


Extern finansiering är inte en speciell studiefinansieringsform, men det är inte ovanligt att utbildningsbidrag, doktorandtjänster och stipendier finansieras av någon utanför högskolan. Regelverket för doktorander vars tjänst, bidrag eller stipendium är externt finansierad är detsamma som för dem som är finansierade med högskolans egna medel.

Men det är bara de som har utbildningsbidrag för doktorander som har rätt att efter ansökan anställas som doktorand när det återstår en utbildningstid som motsvarar två års utbildning på heltid till doktorsexamen, se 5 kap, 4 § högskoleförordningen (1993:100).

Externa finansiärer är till exempel forskningsråden, forskningsstiftelserna, sektorsorgan, Riksbankens jubileumsfond och näringslivet — en stor del även av dessa pengar kommer alltså ur offentliga medel.

Företagsdoktorander


Den bästa ekonomiska situationen bland de forskarstuderande har kanske företagsdoktoranderna. De har en anställning inom näringslivet men får bedriva studier inom tjänsten, med bibehållen lön. Vissa industridoktorander genomför hela utbildningen på sin arbetsplats, medan andra tillbringar mest tid vid den institution där han eller hon blivit antagen. Ofta har doktoranden en handledare på arbetsplatsen och en på institutionen.

Att vara industridoktorand gör det möjligt att kombinera erfarenheter och resurser från flera håll. Det finns dock en risk att doktoranden kan bli trängd mellan två uppgifter - forskarens och medarbetarens. Det är lätt att känna sig pressad att inrikta sig på frågor som ligger tillräckligt nära arbetsgivarens område.

Sidtopp

Arbetslöshetsersättning, olycksfallsförsäkring och pension

Arbetslöshetsersättning


Arbetslöshetsersättning kan inte ges under en pågående utbildning. För att en doktorand ska få ersättning måste utbildningen ha avslutats. Man behöver dock inte vänta till disputationsdagen för att få ersättning, utan man anses vara klar med utbildningen då man lämnat avhandlingen till tryckeriet.

Den som inte hunnit så långt måste avbryta studierna för gott — det vill säga avregistrera sig — för att få ersättning. Man måste intyga att man avbryter forskarstudierna och inte avser att återuppta dem igen.

Undantag:

  • Den som varaktigt före arbetslösheten har arbetat heltid i kombination med heltidsstudier, får på vissa villkor fortsätta med dessa studier.
  • Man kan efter ansökan hos a-kassan på vissa villkor få deltidsstudera. Normalt godkänns endast kortare kurser i högst halvfarts studietakt och i regel kan forskarstuderande inte räkna med att få ersättning på denna grund.

Bra och detaljerad information kring kraven för att få a-kasseersättning finns på AEA:s och Arbetsförmedlingens webbplats.

Den som varit anställd som doktorand, eller haft annan statlig anställning, eller anställning vid Högskolan i Jönköping eller vid Chalmers kan under vissa förutsättningar omfattas av det statliga trygghetsavtalet vilket gör att man kan få extra stöd vid till exempel arbetslöshet från Trygghetsstiftelsen.

Olycksfallsförsäkring


Alla studenter vid statliga universitet och högskolor är försäkrade för personskador vid olycksfall i samband med utbildningen. Är du anställd som doktorand har du samma trygghet som övriga statligt anställda.

Pension


I det nya pensionssystemet grundas pensionen på inkomsten under hela den yrkesverksamma tiden. Långa studietider med låga inkomster kan leda till att pensionen blir lägre — vilket kan komma att drabba många doktorander. Men låga inkomster tidigt under yrkeslivet kan naturligtvis kompenseras av goda inkomster senare.

En riktsiffra är enligt SULF att pensionen blir drygt två procent lägre för varje år man har studiemedel eller stipendium istället för anställning.

Senast uppdaterad: 2010-03-25
Kontaktperson: Torkel Holmström, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Högskoleverket  Besöksadress: Luntmakargatan 13  Box 7851, 103 99 Stockholm
Telefon: 08-563 085 00  Fax: 08-563 085 50  E-post: doktorand@hsv.se