- Doktorandhandboken
- /Att doktorera
- /Röster om ett livsval
- /Anders Rantzer
Intervju med Anders Rantzer, professor och prefekt vid institutionen för reglerteknik vid Lunds universitet
Vi arbetar som ett kollektiv
— Det är roligt att vi får så goda omdömen, men det bygger på en lång upparbetad tradition, understryker Anders Rantzer, professor och institutionens prefekt.
Gemensamt ansvar
Anders Rantzer förklarar att alla på institutionen har ett gemensamt ansvar för den nya doktorand som blir antagen. Förutom att varje forskarstudent har två handledare, ser man också till att studenten har mycket kontakt med andra doktorander.
— Det är ett sätt att undvika att den som är ny blir utanför eller känner sig isolerad. Det är viktigt att alla är en del av gemenskapen, lär av varandra och följer med i de vetenskapliga samtal som pågår på institutionen.
Som exempel tar Anders Rantzer upp de gemensamma seminarier som hålls varje vecka för att lyfta fram doktoranderna. Här kan de presentera sina projekt, men även seniora forskare på institutionen och gästföreläsare bjuds in.
Väl fungerande handledning
En väl fungerande handledning är också ett av skälen till att institutionen får goda omdömen, tror Anders Rantzer. Den följs upp av utvecklingssamtal som hålls av en annan person än doktorandens handledare. Men det förekommer förstås ändå att handledare byts ut.
— Det går oftast att hantera utan att det blir så dramatiskt. En av anledningarna till bytet kan ju vara att studenten ändrat intresse och kommit in på ett annat forskningsspår, säger Anders Rantzer.
På institutionen utser man sällan en definitiv handledare från första början utan alla har en tillfällig handledare det första halvåret. Det ger forskarstudenten en möjlighet att skapa sig en bild av hur institutionen fungerar.
— Det är nog inte så vanligt och många blir förvånade när vi berättar om det, säger Anders Rantzer. Men det är viktigt att doktoranderna kan gå runt och prata med alla lärare och forskare innan de bestämmer sig.
Alla får en mentor
Doktoranderna kan ta del av den allmänna information som alla forskarstudenter får från universitetet, men på institutionen utses också en äldre doktorand som mentor som man kan få lite mer informell information ifrån. Tidigare doktorander har byggt upp en hemsida där det läggs ut användbart material för nyanställda.
Individuell studieplan — ett viktigt verktyg
Den individuella studieplanen är också ett viktigt verktyg, även om inte alla doktorander vill utgå från den. Anders Rantzer menar att det kan vara bra att fästa på papper vilka förväntningar handledare och doktorand har på varandra och att studieplanen även kan vara ett stöd i utbildningen.
Alla är anställda
Av de 30 doktorander som finns vid institutionen har sex utländsk bakgrund, alla dock med europeisk grundexamen. Alla forskarstudenter är anställda. I ett fall har man tagit emot en doktorand med stipendiefinansiering, men han uppmanades söka en doktorandtjänst som han också fick. Även institutionens postdoktorer är anställda, med tvååriga tjänster enligt reglerade kollektivavtal.
— Vi vill inte ha ett A- och ett B-lag, och tar till exempel inte emot utländska postdoktorer på stipendier med mycket sämre villkor. De får i så fall söka våra tjänster.
Arbetar för jämnare könsfördelning
Att få en bättre genusbalans är också viktigt, menar Anders Rantzer, inte minst för att vara konkurrenskraftiga i rekryteringen av duktiga studenter. De första 50 doktorerna vid institutionen var alla män och den första kvinnan disputerade 1999. Hon blev också den första kvinnliga lektorn. Idag är 7 av 30 anställda doktorander kvinnor, vilket är en större andel än vad som gäller på grundutbildningsprogrammen där man rekryterar.
— En strategi är att erbjuda duktiga kvinnliga studenter timanställning som assistenter och att locka hit kvinnliga gästforskare för att kompensera den låga andelen bland lärare, säger Anders Rantzer.
Lokal rekrytering
Tillräckligt god finansiering och framförhållning gör att institutionen kan anta doktorander innan man vet exakt vilka projekt de ska arbeta med.
— De bästa ansökningarna kan man skriva när det redan finns lite verksamhet i projektet och några publikationer kommit ut, menar Anders Rantzer. Yngre doktorander får då mer frihet att läsa kurser tills de bestämmer sig mer exakt för vad de vill syssla med.
Nyckeln till framgång, enligt Anders Rantzer, är att man hittills kunnat göra sin rekrytering lokalt tack vare eftertraktade kurser. Men om de lokala studenterna vill ge sig ut i världen måste man rekrytera på annat håll. Det kan också försvåras av att avgifter införts för utländska studerande, tror Anders Rantzer. Redan nu syns en drastisk minskning i söktrycket från personer utanför Europa.
— I förlängningen kan det påverka vår institution genom att vi får färre personer att rekrytera från masterprogrammen. Vi har lyckats bra med att marknadsföra oss lokalt, nu kan det finnas anledning att göra det även internationellt — men hur vi ska lägga upp vår marknadsföring har vi ännu inte tänkt igenom.
Agneta Larsson
Skriv ut
LÄNKAR
KORT FAKTA OM REGLERTEKNIK
Bilindustrin har blivit en stor användare av reglerteknik, framför allt för att öka säkerheten och minska bensinförbrukningen. Tekniken kan också användas i flygplan för att exempelvis reglera höjd, i vindkraftverk för att styra turbiner, i fartyg för navigering och i flera konsumentprodukter som exempelvis kameror och cd-spelare.
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: Till kontaktformulär
