- Doktorandhandboken
- /Antagning
Skriv ut
Antagning
Val av ämne och högskola
De flesta doktorander fortsätter till utbildning på forskarnivå på det universitet eller den högskola där de har avlagt grundexamen. Ofta väcks tanken av en lärare som uppmuntrar studenten att fortsätta sin akademiska karriär och som kanske till och med kan ordna finansiering inom ett forskningsprojekt.
Ta kontakt innan du lämnar in den formella ansökan
Om du söker till forskarutbildning på eget initiativ är det bra att ta kontakt med handledare, andra forskare och gärna doktorander vid institutionen för att diskutera dina planer innan du lämnar in den formella ansökan. Detta ger dig möjlighet att bilda dig en uppfattning om hur utbildningen bedrivs vid institutionen, vilka tänkbara projekt som finns, studiefinansiering och framtidsutsikterna inom ämnet.
Undersök utbudet
Det är inte säkert att den institution du tänkt dig har handledare med expertis inom den inriktning av ämnet som du är intresserad av. Därför kan det vara värt att undersöka utbudet vid andra institutioner och andra universitet — även utomlands.
Antagning till licentiatstudier
Sedan 2002 är det möjligt att anta sökande, som endast avser att avlägga licentiatexamen, till studier på forskarnivå. Tanken är främst att öka möjligheten för yrkesverksamma personer att vidareutbilda sig. Många arbetsgivare är tveksamma till, eller saknar praktiska möjligheter, att garantera försörjning för en anställd fram till en doktorsexamen. Intresset för att avlägga en licentiatexamen har också ökat påtagligt under det senaste decenniet.
Kan söka till fortsatt utbildning
Det finns inget som hindrar en person som blivit antagen till studier som avslutas med en licentiatexamen att efter denna examen söka till fortsatt utbildning. Vid en eventuell antagning räknas tiden för licentiatstudierna av och anställning kan erbjudas för resterande tid.
En utredning från Högskoleverket, Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål, Reg. nr 30-1455-06, visar emellertid att det förekommer att sökande antas till en utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som slutmål trots att de egentligen vill doktorera.
Omkring 750 studenter om året antas till licentiatutbildning. De flesta antas vid Karolinska institutet och Kung. Tekniska högskolan.
Behörighetskrav
För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande har grundläggande behörighet genom avlagd examen på avancerad nivå, eller slutförda kursfordringar om minst 240 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller motsvarande utländsk utbildning, eller motsvarande kvalifikationer.
Övergångsregler
Den som före den 1 juli 2007 uppfyller tidigare krav på grundläggande behörighet, det vill säga minst 120 poäng högskoleutbildning eller motsvarande, har grundläggande behörighet fram till och med den 30 juli 2015.
Särskild behörighet
Den särskilda behörigheten skiljer sig från ämne till ämne eftersom det är fakultetsnämnderna som beslutar om den. Kraven ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven gäller oftast kunskaper från högskoleutbildning, men krav på särskild yrkeserfarenhet kan också förekomma.
Allmänna studieplanen
Kontakta prefekten eller annan personal som ansvarar för utbildningen vid den institution där du vill forska om du vill veta mer om särskild behörighet och andra antagningskrav. Informationen ska finnas i den allmänna studieplanen för respektive ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas.
Finansieringskrav
Det är fakultetsnämndens uppgift att vid antagningen bedöma om doktoranden har en studiefinansiering som räcker för hela utbildningstiden.
Två sätt att finansiera sina studier
Studiefinansieringen kan se ut på två sätt: Antingen erbjuds studenten en anställning som doktorand eller på utbildningsbidrag, eller så har studenten annan form av studiefinansiering — till exempel stipendium, studiemedel, betald tjänstledighet från annan anställning eller på annat vis tryggad försörjning under utbildningen.
Deltidsdoktorand
Doktorander med annan form av studiefinansiering kallas ofta deltidsdoktorander — och även om det inte behöver vara så är det vanligt att dessa studenter studerar på deltid, det vill säga minst på halvtid.
Studenter med annan finansiering får antas bara om fakultetsnämnden eller institutionen bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningstiden och att studenten kan ägna så stor del av sin tid åt forskarstudierna att dessa kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen — vilket inte alltid visat sig så lätt att avgöra, (läs mer i avsnittet Finansiering, under rubriken Krav på studiefinansiering).
Antagningsregler
Enligt högskoleförordningen, som reglerar alla statliga högskoleutbildningar, måste vissa krav vara uppfyllda för att en student ska kunna bli antagen:
Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering (...)
Högskoleförordningen 7 kap. 34 § Tillträde till utbildning på forskarnivå.
Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år vad gäller licentiatexamen och åtta år vad gäller doktorsexamen.
Högskoleförordningen 7 kap. 36 § Tillträde till utbildning på forskarnivå.
Reglerna om utbildning på forskarnivå ställer höga krav på universitetens och högskolornas ansvarstagande för studenterna, på handledning och försörjning.
Utlysning av tjänster
När en anställning som doktorand — som helt eller delvis finansieras med högskolans egna medel — blir ledig ska högskolan annonsera (eller på ett likvärdigt sätt informera) om detta så att den som är intresserad kan söka tjänsten inom viss tid. Många universitet och högskolor annonserar även externt finansierade anställningar.
Denna regel kom till för att undvika att deras egna studenter skulle få förtur. Möjlighet till undantag från denna huvudregel finns bland annat när en doktorand ska genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än det egna universitetet eller högskolan.
Bedömningsgrunder
Om det finns fler behöriga sökande som har studiefinansiering än antalet doktorandplatser görs ett urval bland de sökande. Högskoleförordningen anger att ett sådant urval ska baseras på de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildning på forskarnivå. Vilka bedömningsgrunder som används vid urval mellan sökande ska preciseras i den allmänna studieplanen.
Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som ska tillämpas vid en sådan prövning. I praktiken innebär detta att man granskar och bedömer de sökandes tidigare studieprestationer, som till exempel kandidatuppsatser och examensarbeten.
Om antagningen sker vid ett bestämt datum under terminen — och inte successivt i samband med att institutionen får tillgängliga resurser — underlättas en sådan rangordning.
Högskoleverket understryker i rapporten Fakultetsnämndernas tillsyn över utbildningen på forskarnivå ur rättssäkerhetsperspektiv (2008:05), vikten av att de som deltar i antagningsförfarande är väl förtrogna med gällande regelverk och att representanter för doktorander och studenter ska ingå i beredningsorganen för antagning av doktorander. Det ska alltså inte vara handledarna som i praktiken står för urvals- och antagningsprocessen.
Antagningsordning
Styrelsen för varje universitet och högskola ska fastställa en särskild antagningsordning som omfattar de regler som tillämpas lokalt för bland annat ansökan, behörighet och urval, samt hur beslut om antagning fattas. Antagningsordningen ska finnas tillgänglig för alla.
Ökad rättssäkerhet
Den här bestämmelsen infördes i högskoleförordningen eftersom många universitet och högskolor slarvade med att fastställa sina egna antagningsregler — ibland har sådana beslut delegerats ända ner till institutionsnivå. Syftet med att införa en antagningsordning är att göra informationen mer lättillgänglig och att öka studenternas rättssäkerhet.
I Högskoleverkets studie Doktorandspegeln, 2008:23 R, är doktoranderna mycket kritiska mot förhandsinformationen kring antagning och själva utbildningen.
Ansökan
Allt fler institutioner inför fasta ansökningstider för alla som söker till utbildning på forskarnivå. Det är dock fortfarande många institutioner som successivt under terminerna antar doktorander när det finns handledarkapacitet, lediga doktorandtjänster eller ansökningar från studenter som har annan studiefinansiering.
Ansökan till utbildning på forskarnivå görs direkt till institutionen. Det finns ofta speciella blanketter att använda när man söker en tjänst, liksom för ansökan till själva utbildningen. Fråga institutionssekreteraren eller någon ansvarig för forskarutbildningen. Till ansökan ska ofta en studiefinansieringsplan bifogas.
Skuggdoktorander
De studenter som bedriver forskarstudier ska vara antagna till utbildning på forskarnivå. Men det finns exempel på att vissa institutioner försöker kringgå reglerna genom att låta personer påbörja sina forskarstudier redan före antagning. Skälen till detta kan vara bristande finansiering, en vilja att förlänga studietiden eller att man ser det som en prövotid. Läs mer i Högskoleverkets rapporter Att forska i det fördolda, 2005:34 R och Antagning till forskarutbildningen, 1999:15 R.
Studenter som gått med på en sådan period i hopp om att bli antagna till utbildning på forskarnivå kallas för skuggdoktorander.
I rapporten Fakultetsnämndernas tillsyn över utbildningen på forskarnivå ur rättssäkerhetsperspektiv (2008:5 R), frågade Högskoleverket universiteten och högskolorna vad man såg för eventuella behov samt för- och nackdelar med att införa en legalisering av en så kallad prövotid för blivande doktorander. Genomgången av svaren och analys av gällande rättsläge gav vid handen att övervägande skäl talar emot införande av en provperiod. Verket konstaterar att alla har mera att vinna på att utnyttja de möjligheter som finns för att ha en antagningsprocess som förenar rättssäkerhet med en hög kvalitet samt effektiv, noggrann och rättssäker uppföljning av doktorandernas studieprestation.
40 procent påbörjade sina studier före antagningen
I Doktorandspegeln, 2008:23 R, svarar 40 procent av doktoranderna att de påbörjat sina studier före antagningen. Siffran har sjunkit något sen 2003 då den första Doktorandspegeln gjordes.
Inga sociala trygghetsförmåner
Skuggdoktoranderna lever i en ytterst utsatt tillvaro. Ofta finansieras de med stipendier, vilket inte ger några sociala trygghetsförmåner eller den rättssäkerhet som anställning som doktorand eller utbildningsbidraget ger. Det finns också exempel på studenter som utför laborationer utan att de omfattas av universitetets försäkringar, eftersom de inte är formellt antagna. Det finns inte heller några garantier för att de verkligen kommer att antas. (Läs mer i avsnittet Intervjuer, intervju med Karin Broberg, före detta skuggdoktorand).
Vanligare vid teknisk och medicinsk fakultet
Högskoleverket vet inte hur många skuggdoktorander det finns vid svenska universitet och högskolor, eftersom det ofta är ett ömsesidigt intresse för såväl skuggdoktoranden som institutionen/handledaren att inte avslöja det verkliga syftet med samarbetet. Högskoleverket menar dock att det finns tecken på att skuggdoktorander inte är ovanliga, speciellt inom teknisk och medicinsk fakultet.
Enligt högskoleförordningen kan det inte vara ett antagningskrav att man ska ha varit skuggdoktorand. Vissa universitet och högskolor försöker komma till rätta med problemet genom lokala regler som förbjuder den här typen av arrangemang.
SidtoppKontaktperson: Torkel Holmström, e-post enligt fornamn.efternamn@hsv.se
Telefon: 08-563 085 00 Fax: 08-563 085 50 E-post: doktorand@hsv.se
